Metallsvenskan 2010
Vädret kunde varit bättre, men pissigt väder är en bra ursäkt till att uppsöka baren för en öl och lite värme, så vem klagar.
Eftersom jag nyligen köpte en systemkamera hade jag naturligtvis bara med mig min iPhone att fota med (sopa). Ett resultat ses nedan på de sköna lirarna i Bullet och de totala soporna i Sabaton.
Efter fotboll blev till att rusa till klassikern Pizza Planeten för näringsrik middag innan färden gick vidare till Conventum för musikalisk final.
Raised Fist knäckte som vanligt. Synd bara att man ska behöva bli äcklad när Alle drar av sig tröjan. Att han inte skäms över sin lönnfetma...
Sen kom finalen (nej jag räknar inte med soporna i Sabaton, då vi lyckligtvis gick innan de klev på scen) med Twisted Sister. Fascinerande bara att Lady Gaga lyckades vara med på scen, trots att hon spelade i Stockholm samma kväll. Se bara på bildbeviset nedan.
Bilden lånad från http://www.utryckning.se/index.php/2010/05/09/metallsvenskan-2010/
TS imponerade dock stort med sin spelning. Likaså Snider med sin röst. Dags att införskaffa en ersättare till min bortkomna vinylborste så att jag kan dra på Stay Hungry hemma på vinylspelaren utan sabotagedamm.
NP. Torture Division på Ubetoo. http://www.torturedivision.net/news/we-are-on-ubetoo
Etiopisk mat
Behagligare på vägen in.
Dagens ordspråk - #583
En förklaring
Jag vet naturligtvis fortfarande inte vad jag håller på med, eller vad jag ska skriva om. Det känns å andra sidan som rätt sekundärt, då troligtvis ingen ändå kommer läsa vad jag skriver; och om nu någon mot förmodan skulle göra det, betyder det uppenbarligen att jag gör någonting rätt, alternativ väldigt fel.
Eftersom min inspiration tar slut redan nu lämnar jag en samling bloggar och webbsidor som gör var dag komplett för egen del. Därefter får vi se om vansinnets röst ljuder igen i form av tangentknatter.
De gamla klassikerna Arga lappen och Tjuvlyssnat känner var bonde och hans morsa till, så de behöver knappast nämnas.
Har man ännu inte upptäckt Sleep Talkin Man så är det på tiden. Ett bevis på att vår inneboende mörka sida kan titta fram när vår trevligare sida här somnat.
Dagens Lokaltidningsbesvikelse är även det angenäm läsning. Bläddra gärna dock tillbaka till bloggens barndom för de riktiga guldkornen. Till exempel detta praktexemplar på en redig lokaltidningsbesvikelse. Även bilden nedan bör hyllas.
Ett streck
Sverige = ett socialistiskt paradis/helvete?
| The Daily Show With Jon Stewart | M - Th 11p / 10c | |||
| The Stockholm Syndrome | ||||
| ||||
Verkar dessvärre inte gå att lägga in del 2 från The Daily Shows informativa program, men det finnes här.
Nästan lika humoristiskt som denna, desvärre, allvarligt menade klassiker.
Spotify & Thåström sammanfattar veckan
Har i veckan upptäckt Spotiy. Har varit sugen på att fixa det ett tag nu, men inte fått nån inbjudan efter veckor på väntelistan. Hade ju en gratis inbjudan som väntade på mig genom Bredbandsbolaget, men jag hade uppfattat det som att det bara gällde betalversionen, som man sen var tvungen att säga upp sen när man inte ville betala 99.- efter gratisperioden (och man orkar ju fan inte vara aktiv och hålla reda på uppsägelsedatum i dessa dagar). Men så upptäckte jag ju att man kunde VÄLJA vilken version man ville ha. Pang Tjoff Bom! som Bob Kane kanske skulle ha uttryckt det, så var programmet nere och jag flöt genom Spotifyströmmarna. Fantastiskt!
Inte nog med är det utomordentligt smidigt att installera på jobbdatorn, så slipper man släpa med sig massa egen musik eller slösa på batterierna i mobil eller mp3-spelare. Dessutom är det en guldgruva när man vill spana upp nya, eller gamla, artister och band utan att behöva ge sig ut på piratebay för att hitta någon duglig ripp på rätt album med tillräckligt antal seeders (det är ju dessutom olagligt och blir mer och mer riskabelt för plånbolen och brottsregister i och med nya Ipred-lagar och allt vad det heter). Inte heller måste man söka upp myspace-sidor (om bandet i fråga ens brytt sig om att skaffa sådan) och där hoppas att man lagt ut mer än smakprov på låtar från senaste albumet. Last.fm funkar ibland, men erbjuder sällan mer än 30-sekunders prover om man vill lyssna på något specifikt.
Visst, Spotify saknar en hel del intressanta artister eller album, men det finns med marginal tillräckligt för att hitta en plats i mitt hjärta. Spelprogrammet har dessutom snott en hel del från iTunes, vilken gör designen snygg och lättanvänd.
I gårkväll (lördag) avnjöts Thåström på Circus. Mycket bra spelning, med god blandning av låtskatten. Mannen har grym röst, men tillräckligt med scen-tics för att få Michael Stipe att skita ner sig av avund.
Behöver jag nämna att Spotify gick varm dagarna innan för att uppdatera hjärnan inför giget.
(Man skulle nästan kunna tro att jag fick betalt för att skriva ovanstående hyllningar till en ny musiklösning. Så är icke fallet, men om nån skulle vilja betala mig så att det bara säga till)
Jag = nära att bli ännu ett anonymt offer i brottsstatistiken?
Varning utfärdas för trevliga människor. De vill dig illa!
På väg hem från jobbet blev jag hejdad utanför Åhlens av en väluppfostrad man som vinkade åt mig där jag gick och skötte mig själv med Morbid Angel skvalande i öronen. Lika väluppfostrade jag stannade naturligtvis och sträckte fram näven när han förberedde sig för hälsning. Medan mina tankar naturligtvis (liksom de skulle gjort på varenda annan paranoid, ociviliserad svensson) cirkulerade kring ämnen som: "Vad fan vill du med min hand till du din halstatuerade slyngel med öppen dunjacka som en annan förfrusen Miamigangster?".
Samtidigt som han på engelska frågade vart närmsta toalett fanns noterade jag hans andra hand var på väg mot min högra sida där min välanvända axelväska modell "man" från H&M hängde sedvanligt.
Jag klämde åt andra armen diskret och gjorde en lika diskret vridning på kroppen för att föra väskan mot mig och bort från klåfingriga händer och svarade, trevlig som jag är, att det fanns en toalett under H&M mot tunnelbanan.
"Really?" svarade halstatueringen smått överdrivet överraskat i ett förmodat försök till ytterligare distraktion innan jag gick vidare i lagom hast mot centralen.
Var denna unga gentleman verkligen ute efter mina surt fördärvade pengar och ägodelar för att placera mig som ett ytterligare offer i den långa listan med ouppklarade brott i Stockholmsområdet? Eller var han bara så där utländskt trevlig och ville klappa mig på axeln samtidigt som han artigt hälsade i hand för att utröna vägen till närmaste facilitet med avsikt att lätta sina trängande behov? Undertecknad lägger sin chansning på det förra och tvivlar på att han överhuvudtaget hade behövt använda sig av den engelska språket för att förhöra sig, utan att det endast var en metod använd för att minska hotbilden och öka intresset och därmed ta uppmärksamhet från dragkedjor som öppnas och plånböcker som försvinner. Kanske var mannen verkligen utlandstalande och i stort behov av pengar för att överleva eller komma hem, strandad i ett ogästvänligt, kallt Sverigen, och att jag faktiskt var moraliskt skyldig att låta honom stjäla mina futtiga finanser i en gest av medmäsnklighet? Kanske inte.
Dessutom tror jag att jag har lite feber och inte tänker gå till arbetet imorgon. Vissa är det bra synd om.
T-shirts, Forrest Gump-kloner och Watchmenpepp
Via /Film hittade jag också den här underbara t-shirten som finns att köpa på www.redbubble.com. Vore lagom att handla för de pengar som jag inte har för att fira att Fox och Warner äntligen kommit överrens om rättighetstjaffset för kommande Watchmen.
The Many Faces of Rorschach. Vem minns inte alla tråkroliga "the many faces of an Alien/Greek cat/m.m" som var lagom poppis under 90-talet.
PS. För med Watchmen-pepp, spana in Bloggywoods lilla ihopsamling av videos inför filmen.
På Redbubble hittade jag även denna chica lilla tröja. Sommarmodet är räddat!
Kanske världens bästa film?
Har just kollat på klassikern Silverado för fyrtielfte gången, och jag måste nog faktiskt höja den ännu ett snäpp på betygskalan upp till en fullpoängare. Få filmer har klarat av att hålla så pass bra från när jag i min barndom nötte dem om och om igen på VHS-kasetter som just Silverado. En odödlig klasiker som förtjänar sin plats i filmhistoriens prishylla, inte bara bredvid andra Westernklassiker som Sergio Leones Den Gode, den Onde, den Fule med sina syskon, utan bredvid klassiker från alla genrer och tider. Ut och köp!
NES is not dead
MEN, det var inte dagsläget jag ville ta upp. Såsom många andra 80-talister började jag med tv-spelsbana med Nintendos 80-talsklassiker (vissa nollor körde iofs SEGA med sina tråkigt svartvita rutiga omslag) och än idag slås jag av en attackvåg nostalgi när ett NES åker fram eller man hittar något på det allsmäktiga internetet som sätter igång nostalgikörteln i hjärnan (den finns. Fråga vilken läkare som helst).
Ett exempel är det här lilla klippet. Hur skulle the Dark Knight sett ut som spel ifall den kom för ca 20 år sedan? Någon har naturligtvis upplyst oss vanliga dödliga om saken:
Via /Film
Vad är nu detta då?
Vad skall då denna mot-alla-odds-blogg (kanske inte så mot alla odds egentligen) handla om?
Titta inte på mig, inte fan vet jag. Jag kommer skriva det som faller mig in, det som intresserar mig, det som jag tycker ska intressera andra kanske...inte för att jag förutsätter att nån stackars sate ska se något nöje i att läsa mina bevingade ord, men ändå. Jag kommer skriva om film, musik, litteratur, världsfenomen eller helt enkelt vad som faller mig in. Jag tänker inte skriva om mina alldeles underbart intressanta dagar och vad jag åt till middag idag...om det nu inte råkar falla mig in att göra det, eller om jag är riktigt uttråkad. Men jag tänker vid min själ försöka låta bli hamna i det självgoda fällan.
Med det sagt säger jag välkommen till
(Jag har inga rättigheter till denna modifierade bild utan har stulit den helt utan hämmningar. Kudos till Charlie "Alexander Barks"Christensen)
Guldbaggegalan 2009 (fast för 2008 års filmer)
Var väldigt nära att missa årets gala. Skulle precis sätta mig ner med middagen och slå igång Plutonen på dvd då jag tack och lov slog på 1an först. Missade dock första kvarten. Surt. (missade jag nåt?)
Den huvudsakliga frågan om årets gala är dock: Är det bara jag som redan tröttnat på den lilla pling-pling-melodin som går på så fort någon kliver på eller av scenen?
